Vårt team reste nyligen till Xcalak, Mexiko som en del av The Ocean Foundation's Blue Resilience Initiative (BRI). Varför? Att smutsa ner våra händer och stövlar – bokstavligen – i ett av våra mangroverestaureringsprojekt.

Föreställ dig en plats där mangrover står starkt mot havsbrisen och det näst största korallrevet i världen – Mesoamerican Reef – skyddar samhället från karibiens vågor och bildar Xcalak National Reef Park. 

Det är Xcalak i ett nötskal. En tropisk fristad som ligger fem timmar från Cancún, men en värld bort från den livliga turistscenen.

Det mesoamerikanska revet sett från Xcalak
Mesoamerican Reef ligger precis utanför stranden i Xcalak. Fotokredit: Emily Davenport

Tyvärr är inte ens paradiset immunt från klimatförändringar och konstruktion. Xcalaks mangroveekosystem, hem för fyra typer av mangrove, är hotat. Det är där det här projektet kommer in. 

Under de senaste åren har vi samarbetat med den lokala Xcalak-gemenskapen, Mexikos kommissionen för naturskyddade områden (CONANP), Centrum för forskning och avancerade studier vid National Polytechnic Institute – Mérida (CINVESTAV), Programa Mexicano del Carbono (PMC), och National Autonomous University of Mexico (UNAM) för att återställa över 500 hektar mangroveskog i denna region.  

Dessa kustnära superhjältar är inte bara vackra; de spelar en avgörande roll i kampen mot klimatförändringar. Genom en process som kallas kolbindning, fångar de kol ur luften och låser in det i jorden under sina rötter – en viktig del av det blå kolets kretslopp. 

Mangroveförstörelse: Bevittna effekterna av klimatförändringar

När man körde in till stan var skadorna direkt uppenbara. 

Vägen går över ett stort lerfält där ett mangroveträsk en gång låg. Tyvärr störde byggandet av vägen det naturliga flödet av havsvatten genom mangroveskogarna. För att lägga förolämpning till skada har de senaste orkanerna tagit in mer sediment, vilket blockerar vattenflödet ännu mer. Utan färskt havsvatten för att spola systemet, byggs näringsämnen, föroreningar och salt upp i det stående vattnet, vilket förvandlar mangroveträsk till lera.

Denna plats är piloten för resten av Xcalak-projektet – framgång här banar väg för arbetet på de återstående 500+ hektaren.

En drönarevy av ett mangroveträsk
Där en gång låg ett mangroveträsk står nu ett tomt lerfält. Fotokredit: Ben Scheelk

Community Collaboration: Nyckeln till framgång i Mangrove Restoration

På vår första hela dag i Xcalak fick vi se på egen hand hur projektet fortskrider. Det är ett lysande exempel på samarbete och samhällsengagemang. 

Vid en workshop på morgonen fick vi höra om den praktiska utbildningen som äger rum och samarbetet med CONANP och forskare vid CINVESTAV som stöder Xcalak-lokalbefolkningen att vara väktare av sin egen bakgård. 

Beväpnade med spadar och vetenskapligt kunnande, rensar de inte bara sedimentet och återställer vattenflödet till mangroven, de övervakar också hälsan hos deras ekosystem längs vägen.

De har lärt sig så mycket om vem som bor bland mangroveskogarna. De inkluderar 16 fågelarter (fyra utrotningshotade, en hotad), rådjur, ocelot, gråräv – till och med jaguarer! Xcalaks mangroveväxter bokstavligen kryllar av liv.

Ser framåt mot Xcalaks framtida mangroverestaurering

När projektet fortskrider är nästa steg att utöka grävningen till en närliggande lagun omgiven av mangroveskogar som desperat behöver mer vattenflöde. Så småningom kommer utgrävningsinsatser att koppla lagunen till lerbottnen vi körde över på väg till stan. Detta kommer att hjälpa vattenflödet som det en gång gjorde genom hela ekosystemet.

Vi är inspirerade av samhällets engagemang och kan inte vänta med att se framstegen vid vårt nästa besök. 

Tillsammans återställer vi inte bara ett mangrove-ekosystem. Vi återställer hoppet om en ljusare framtid, en lerig känga i taget.

Ocean Foundation-personalen står i lera där mangrover en gång stod
Ocean Foundations personal står på knä djupt i lera där mangroveväxter en gång stod. Fotokredit: Fernando Bretos
En person på en båt som bär en skjorta där det står The Ocean Foundation