Av Mark J. Spalding, president

Untitled.pngTisdag morgon vaknade vi till dåliga nyheter om en sjöfartsolycka i Bangladeshs vatten. Southern Star-7, ett tankfartyg hade kolliderat med ett annat fartyg och resultatet var ett spill på uppskattningsvis 92,000 1997 liter ugnsolja. Sjöfarten längs rutten stoppades och det sjunkna fartyget bogserades framgångsrikt in i hamn på torsdagen, vilket stoppade ytterligare spill. Den läckta oljan fortsätter dock att spridas i ett av regionens mest värdefulla naturområden, det kustnära mangroveskogssystemet som kallas Sundarbans, ett UNESCO-världsarv sedan XNUMX och ett populärt turistmål.  

Nära Bengaliska viken i Indiska oceanen är Sundarbans ett område som sträcker sig över floddeltan Ganges, Brahmaputra och Meghna och bildar världens största mangroveskog. Det är hem för sällsynta djur som den bengaliska tigern och andra hotade arter som floddelfiner (Irawaddy och Ganges) och indiska pytonslangar. Bangladesh inrättade delfinskyddade områden 2011 när tjänstemän blev medvetna om att Sundarbans är värd för den största kända populationen av Irawaddy-delfiner. Kommersiell sjöfart förbjöds från dess vatten i slutet av 1990-talet, men regeringen hade tillåtit att en tidigare sjöfartsled tillfälligt öppnades igen efter att den alternativa rutten slammades in 2011.

Irawaddy-delfiner blir upp till åtta fot långa. De är blågrå näbblösa delfiner med ett rundat huvud och en diet som främst är fisk. De är nära besläktade med späckhuggaren och är den enda delfinen som är kända för att spotta när de matar och umgås. Utöver sjöfartssäkerheten inkluderar hoten mot Irawaddy insnärjning i fiskeredskap och förlust av livsmiljöer på grund av mänsklig utveckling och höjning av havsnivån.  

I morse fick vi veta av BBC att "chefen för den lokala hamnmyndigheten sa till reportrar att fiskare skulle använda "svampar och säckar" för att samla upp den utspillda oljan, som har spridit sig över ett 80 kilometer långt område." Medan myndigheterna enligt uppgift skickar dispergeringsmedel till området är det inte alls klart att användning av kemikalier kommer att gynna delfinerna, mangroven eller de andra djuren som lever i detta rika system. Med tanke på de nya uppgifterna från Deepwater Horizon-katastrofen 2010 i Mexikanska golfen vet vi faktiskt att dispergeringsmedel har långvariga toxiska effekter på havets liv, och vidare att de kan störa den naturliga nedbrytningen av olja i vattnet , vilket säkerställer att den ligger kvar på havsbotten och kan uppröras av stormar.

Untitled1.png

Vi vet alla att de kemiska beståndsdelarna i olja (inklusive produkter som gas eller diesel) kan vara dödliga för växter och djur, inklusive människor. Dessutom kan oljning av sjöfåglar och andra havsdjur minska deras förmåga att reglera kroppstemperaturen, vilket leder till döden. Att ta bort oljan genom bommar och andra medel är en strategi. Att använda kemiska dispergeringsmedel är en annan.  

Dispergeringsmedel bryter upp oljan i små mängder och flyttar ner den i vattenpelaren och lägger sig så småningom på havsbotten. De mindre oljepartiklarna har också hittats i vävnader hos marina djur och under huden på mänskliga strandstädar upp frivilliga. Arbete underskrivet med anslag från The Ocean Foundation har identifierat ett antal toxikologiska effekter på fiskar och däggdjur från kända och kombinationer, särskilt till marina däggdjur.

Oljeutsläpp har negativa effekter på kort och lång sikt, särskilt på känsliga natursystem som de bräckta mangroveskogarna i Sundarbans och det stora utbud av liv som beror på dem. Vi kan bara hoppas att oljan snabbt stoppas och att den kommer att göra relativt liten skada på jordar och växter. Det finns en stor oro för att även fiske utanför det skyddade området kommer att påverkas av utsläppet.  

Mekanisk absorption är förvisso en bra början, särskilt om arbetstagarnas hälsa kan skyddas till viss del. Det sägs att oljan redan har börjat spridas genom bestånd av mangrove och pooler i grunda områden och gyttja, vilket skapar en ännu bredare saneringsutmaning. Myndigheterna gör rätt i att vara försiktiga med att använda kemikalier i sådana känsliga vattenområden, särskilt eftersom vi har liten kunskap om hur dessa kemikalier, eller kombinationen kemikalie/olja påverkar livet i dessa vatten. Vi hoppas också att myndigheterna kommer att överväga den långsiktiga hälsan hos denna värdefulla världsresurs och se till att förbudet mot sjöfart permanent återinförs så snart som möjligt. Varhelst mänskliga aktiviteter äger rum i, på och nära havet är det vårt kollektiva ansvar att minimera skadorna på de levande naturresurser som vi alla är beroende av.


Fotokrediter: UNEP, WWF